Sista natten i Paris av Ruth Druart

Jag antar att jag inte är ensam om att ha haft en period i yngre tonåren när jag slukade alla romaner om andra världskriget? Idag läser jag sällan om denna period i vår historia men blev ändå sugen på Sista natten i Paris som jag fick av Norstedts förlag (för pinsamt länge sen, stort tack!)

Handling och vad jag tycker och tänker om den

Bokomslag: Sista natten i Paris

I ett ockuperat Paris blir det allt svårare att blunda för nazisternas terror när kvarter efter kvarter töms på judar, maten sinar och den personliga friheten inskränks. Varje dag är ett moraliskt dilemma för Jean-Luc mellan sin egen överlevnad och sina medmänniskors. När han får jobb på en järnvägsstation och med egna ögon ser hur boskapsvagn efter boskapsvagn fraktar judar till ett öde värre än döden blir det teoretiska dilemmat verklighet och han tvingas, inom loppet av några sekunder, att ta ett beslut som kommer förändra hans och flera andras liv för alltid.

I den här berättelsen som utspelar sig både 1953 och 1944 får vi följa två kärlekspar som både räddar och raserar varandras tillvaro. Berättelsen är uppbyggd på så sätt att man hela tiden får lite fler bitar av ett pussel så det är stor risk för spoilers när man pratar om den! Jag upplevde boken, trots sin plats i en hemsk del av vår historia, som finstämd för att den till stor del handlar om kärlek i olika former. Den berättas också ur flera olika personers perspektiv vilket ger läsaren flera synvinklar på samma situationer vilket gör att den lämpar sig väldigt bra som bokcirkelbok. Det finns massa att diskutera. Men jag upplevde den också som lite för lång och som att den berättar den historia man förväntar sig att få, jag blir inte överraskad när jag läser den. Men oavsett så går det inte att inte beröras av berättelsen!

Fakta:

Förlag: Norstedts förslag
Utgivningsår: 2021
Format: Inbunden, gåva från förlaget
Antal sidor: 452 sidor