Klockmakarens dotter av Kate Morton

Den här boken har legat i min TBR-vagn nästan ett år. Dels för att den är lite för tjock för min smak och dels för att jag är ett stort Kate Morton fan och när jag är rädd att bli besviken drar jag mig för att läsa boken i fråga.

Handling och vad jag tycker och tänker om den

Som i alla Kate Mortons böcker (som jag har läst) så utspelar sig historien under flera tidsperioder och vi får följa flera karaktärer. Den här gånger får vi besöka både 1860-talet, 1920-talet, andra världskriget och 2000-talet och alla tidslinjer korsas i ett viktorianskt hus på landet utanför London, Birchwood Manor. Kronologiskt börjar allt när Klockmakarens dotter vaknar upp i ett slitet rum i Londons mer suspekta delar. Hennes far sägs ha lämnat henne där för att söka lyckan i Amerika och hon får jobba för sitt uppehälle genom att lura rika människor på pengar. När hon sitter modell för konstnären Edward Radcliffe faller de för varandra och en tragiskt historia sätts i rullning som påverkar livet för människor över 100 år framåt i tiden.

Jag blir alltid lika imponerad av hur Morton kan konstruera en historia med så många tidslinjer och öden utan att det känns konstruerat och utan att någon tråd förblir olöst. Det är som att läsa en pusseldeckare, hon är en oerhört skicklig författare. Hon skriver väldigt målande och jag kan se allt tydligt framför mig när jag läser, kanske att det var en person eller tidsperiod för mycket den här gången. Inte för att det inte höll ihop men för att jag fick mindre tid med de olika personerna än vad jag skulle velat. Att läsa Kate Morton är att läsa en saga och det är alltid lite magiskt så har du inte provat ännu så gör det! Min favorit utöver den här är Den glömda trädgården.

Fakta:
Förlag: Forum
Utgivningsår: 2019
Format: Inbjuden
Antal sidor: 479

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*